Sök:

Sökresultat:

221 Uppsatser om Mottagande till grundsärskolan - Sida 1 av 15

Könade förvÀntningar. Vad kan mÀn bidra med i förskolan?

Avsikten med denna studie a?r att underso?ka bakomliggande orsaker till en la?g representation av ma?n i fo?rskolan. Genom intervjuer har vi fa?tt ta del av tankar och synsa?tt hos personer som har en na?ra anknytning till fo?rskolan. I va?r teoretiska ansats sa? har R.W.

Förhandsavgörandereglernas inverkan pÄ hovrÀttens prejudikatdispensregler

Studiens syfte a?r att ta del av fo?rskolla?rares tankar om vad som ha?nder na?r en ny potentiell resurs kommer in i fo?rskolan. iPad a?r na?got som nyligen gjort intra?de i fo?rskolan och det a?r iPad som potentiell resurs som denna studie handlar om. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sju fo?rskolla?rare som alla pa? na?got sa?tt jobbar med iPads i sin verksamhet.

FörÀndringsprocessen och dess mottagande. Ett företags införande och mottagande av förÀndringar i ekonomistyrningen.

VÄrt syfte med uppsatsen Àr att öka vÄr förstÄelse för förÀndringsarbete inom ekonomistyrningen. Det gör vi genom att undersöka processen kring införandet av nya mÄtt och metoder i ett företags ekonomistyrning. Det vÀsentliga Àr att undersöka hur personalen mottagit förÀndringarna. Det undersökta företaget har inte infört förÀndringarna i sin ekonomistyrning enligt de teorier som finns inom Àmnet. Det kan ha pÄverkat de anstÀlldas mottagande av förÀndringen.

FörÀndringsprocessen och dess mottagande. Ett företags införande och mottagande av förÀndringar i ekonomistyrningen.

VÄrt syfte med uppsatsen Àr att öka vÄr förstÄelse för förÀndringsarbete inom ekonomistyrningen. Det gör vi genom att undersöka processen kring införandet av nya mÄtt och metoder i ett företags ekonomistyrning. Det vÀsentliga Àr att undersöka hur personalen mottagit förÀndringarna. Det undersökta företaget har inte infört förÀndringarna i sin ekonomistyrning enligt de teorier som finns inom Àmnet. Det kan ha pÄverkat de anstÀlldas mottagande av förÀndringen.

Psykisk oh?lsa inom f?rskolan Det kommer v?l senare i livet? En kvalitativ studie om f?rskoll?rares och specialpedagogers uppfattningar och erfarenheter av begreppet psykisk oh?lsa samt deras f?rebyggande arbete i f?rskolan.

Utifr?n den kvalitativa metoden behandlar studien f?rskoll?rares och specialpedagogers olika uppfattningar samt erfarenheter av psykisk oh?lsa inom f?rskoleverksamheten. Fem f?rskoll?rare och tre specialpedagoger har intervjuats. Fr?gor som hur de enskilda professionerna uppfattar och identifierar psykisk oh?lsa bland barn mellan ett och fem ?r ?r centrala f?r studien tillsammans med hur ett f?rebyggande och h?lsofr?mjande arbete praktiseras inom f?rskolan. Den specialpedagogiska teorin samt det salutogena perspektivet har varit betydelsefullt f?r studien d? resultatet har tolkats utifr?n dessa.

Sökande efter meningspotential-en studie om iPad i förskolan

Studiens syfte a?r att ta del av fo?rskolla?rares tankar om vad som ha?nder na?r en ny potentiell resurs kommer in i fo?rskolan. iPad a?r na?got som nyligen gjort intra?de i fo?rskolan och det a?r iPad som potentiell resurs som denna studie handlar om. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sju fo?rskolla?rare som alla pa? na?got sa?tt jobbar med iPads i sin verksamhet.

SprÄkets betydelse- NyanlÀnda invandrarelever i den svenska skolan : Mottagande-KartlÀggning-Integration

Syftet med denna studie Àr att belysa sprÄkets betydelse vid integrering av nyanlÀnda invandrarelever. Jag har undersök hur vida eleverna uppfattar sitt mottagande i den svenska skolan och hur eller om lÀrare kartlÀgger elevens sprÄk- och kunskapsutveckling. Resultaten Àr baserade pÄ information frÄn personintervjuer och hur denna information korrelerar med min valda teori. Jag anvÀnde ett teoretiskt ramverk av Lev Semjonovitj Vygotskij som Àr en erkÀnd pedagogisk teoretiker. Resultaten av min studie visar att svaren frÄn mina intervjuer stÀmmer vÀl överens med min valda teori: att omgivning och utveckling gÄr hand i hand.

IKT i fo?rskolan. En studie av hur pedagoger fo?rha?ller sig till informations-­ och kommunikationsteknologi

Syftet med min studie a?r att underso?ka hur pedagoger fo?rha?ller sig till informations-­? och kommunikationsteknologi (IKT) i fo?rskolan. I denna studie har kvalitativ intervju anva?nts som metod. Min empiri besta?r utav intervjuer med tio pedagoger pa? tva? olika fo?rskolor i so?dra Ska?ne. Resultatet av min studie visar att pedagogerna anser att IKT a?r ett hja?lpmedel i barns utforskande och la?rande.

Elever med utomnordisk bakgrundSpecialpedagogers uppfattningar om mottagande av elever med utomnordisk bakgrund i sÀrskola

Examensarbetet handlar om specialpedagogers uppfattningar om mottagande av elever med utomnordisk bakgrund i sÀrskola. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka specialpedagogers uppfattningar om vilka anledningar, samband och testmaterial som förekommer vid mottagande av elever med utomnordisk bakgrund i sÀrskola. En frÄgestÀllning Àr vilken uppfattning specialpedagoger har om vilka anledningar det finns till att elever med utomnordisk bakgrund skrivs in i sÀrskola. I undersökningarna kom det fram att svag begÄvning, tal- och sprÄksvÄrigheter och koncentrationssvÄrigheter kunde tillsammans med andra svÄrigheter orsaka att elever med utomnordisk bakgrund skrevs in i sÀrskola.

Mottagande och placering i gymnasiesÀrskolan En diskursanalys utifrÄn hur en grupp pedagoger och rektorer resonerar.

Haraldson, Emma (2011) Mottagande och placering i gymnasiesÀrskolan En diskursanalys utifrÄn hur en grupp rektorer och pedagoger resonerar. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med min studie Àr att genom en diskursanalys se till hur en grupp rektorer och pedagoger resonerar kring mottagande och placering inom gymnasiesÀrskolan. Jag ser Àven till hur samma informanter diskuterar om hur en utmanande skola för eleverna kan se ut. Den empiriska datan i denna studie Àr insamlad genom kvalitativa intervjuer i form av tvÄ intervjuer med tre rektorer samt tre fokusgruppssamtal med sammanlagt elva pedagoger, pÄ tvÄ skolor i Sverige. Tillsammans med tidigare forskning redovisad som en litteraturgenomgÄng bildar detta grunden till denna studie. Empirin visar pÄ en komplexitet gÀllande mottagande och placering, att flera olika perspektiv kan antas dÀr den sociala- och kognitiva kunskapen ansÄgs viktiga. TvÄ diskurser gÀllande undervisning inom gymnasiesÀrskolan trÀder fram; ett kunskaps- och ett omsorgsfokus, dÀr bÄda fokus sÀgs vara av betydelse för att utveckling ska ske.

Mottagen i grundsÀrskola - vem och varför? : En studie om riktlinjer och rutiner inför mottagande i grundsÀrskola

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka hur utredningar och bedömningar genomförs och pÄ vilka grunder beslut om mottagande till grundsÀrskolan fattas. Antalet elever mottagna i grundsÀrskolan har under de senaste 10-15 Ären ökat, invandringen har ökat och den medicinska forskningen har utvecklats. Detta har medfört att vi har fÄtt nya elevgrupper i grundsÀrskolan. För att undersöka vÄrt syfte har vi genomfört intervjuer med rektorer/ sÀrskolesamordnare i tre olika kommuner. Vi har sedan utifrÄn vÄra intervjuer jÀmfört dessa kommuners rutiner med de riktlinjer och rekommendationer som vi funnit.

Mottagande av nyanlÀnda elever : "Integration Àr en handling, inte ord".

Denna studie handlar om hur mottagandet av nyanlÀnda elever gÄr till i SödertÀljekommun.Syftet med studien Àr att undersöka hur staten genom kommunalnivÄ tÀnkersig att nyanlÀnda elever ska tas emot i den svenska skolan och hur skolledning ochövrig personal förvÀntas arbeta med detta.Genom en kvalitativ metod har vi studeratkommunala dokument i kombination med intervjuer, hur mottagande av nyanlÀndaelever kan gÄ till vÀga i praktiken.Det som kommit fram ur analysen visar pÄ att detÀr av stor vikt att skolpersonalen och hela kommunen arbetar efter samma mÄl och attett gemensamt tÀnk genomsyrar organisationerna för att ett rÀttvist och gottmottagande ska kunna ges.Analysen visar att största ansvaret ligger pÄ skolan ochden enskilda lÀraren. Slutsatsen Àr att samhÀllet och skola behöver integreras mer ochregeringen behöver tillgodose skolornas behov av verktyg och resurser för att kunnage de nyanlÀnda den bÀsta skolintroduktionen..

"Det blir nÄgot magiskt..." : - hur förskollÀrare resonerar kring lekpedagogik och barns kamratkulturer

Syftet med detta examensarbete var att underso?ka hur fo?rskolla?rare resonerar kring ett lekpedagogiskt arbetssa?tt och barns relationer. Fo?r att underso?ka detta valde jag att genomfo?ra min studie med hja?lp av intervjuer som metod. Jag valde att intervjua tre fo?rskolla?rare som alla arbetar lekpedagogiskt pa? olika fo?rskolor, fo?r att pa? sa? vis fa? en sa? bred bild som mo?jligt.

Orangeri + Förskola

Fo?rskolan +Uppgif ten:Uppgiften syftar till att ge ett planunderlag fo?r en ny fo?rskola. Fo?rskoleverksamheten ska kompletteras med flera funktioner fo?r att harmoniera ba?de med det urbana sam- manhanget sa? va?l som de sociala fo?rutsa?ttningarna. Fo?r att detal jplanen ska kunna a?ndras ma?ste platsen detal jstuderas vilket avses med uppgif ten, en fo?rskola + i Tantol- unden.Fra?gesta?llning:Min fra?gesta?llning har varit hur man skapar en trygg mil jo? fo?r barn at t va?xa upp i och vad a?r det som go?r att vi ka?nner oss trygga oavsett a?lder?Lo?sning:Genom att la?ta orangeriet sammanbinda fo?rskoleverksamheten vill jag skapa en symbol fo?r naturen som omfamnar barnen.

Pedagogers resonemang kring utevistelse i förskolan

Att utevistelse a?r en sja?lvklar del inom den svenska fo?rskolan a?r allma?nt vedertaget. Vi vill med denna kvalitativa studie da?rfo?r synliggo?ra och analysera hur pedagoger inom fo?rskolan resonerar kring utevistelse. Som teoretiska utga?ngspunkter anva?nder vi oss av miljo?psykologi, sociokulturellt la?rande, artefakter samt sociokulturella- och utvecklingspsykologiska perspektivet pa? lek.

1 NĂ€sta sida ->